Amelia´s resa till världen   

Det var BF den 16 december, då skottade jag hela gården för hand och ville verkligen ha ut den lilla krabaten i magen. Gjort två hinnsvepningar men inget hände. En kompis till mig sa åt mig att lägg dig på soffan och ät godis, chips, drick läsk, kolla film och bara mys med magen. Lättare sagt än gjort för mig med fredagen den 17 december tillbringade jag hela dagen i soffan. Så lugnt jag tog det den dagen har ja inte gjort på läääänge. 

Men så klart så somnade jag på soffan och vaknade vid två på natten. Gick ner och kollade pannan, rastade hundar och gjorde mig själv klar för sängen. Klockan va ca 02.50 när ja kom in i sovrummet och skulle precis sätta mig i sängen så kändes de som jag kissade på mig lite. Men ja va ju nyss på toa var min första tanke, så jag börja gå till badrummet igen och det blev blötare för vart steg jag tog och då fatta jag vad som hänt :)

Vattnet hade gått!! Äntligen!!

Men kände inga sammandragningar alls. Ringde min mamma som jobbade natten och prata med henne och sen ringde jag förlossningen och sa; "-Mitt vattnet har gått men jag inte känner något så jag tar två panodil och försöker sova." Bra svara dom och händer det inget får du komma in på kontroll under förmiddagen. Men jag kröp ner i sängen, efter att ha bäddat in den med sopsäckar. Somnade rätt fort faktiskt, vilket jag inte kan förstå egentligen.

Man blir ju så glad och nervös så man borde inte kunna men det är väl kroppen som ser till så man sover och samlar krafter. Mamma ringde strax efter 7 och fråga om hon skulle komma inom efter jobbet eller köra hem. Jag sa att hon kunde köra hem för att jag kände fortfarande inget. Jag ringde Linda och pratade med henne och hon sa till slut till mig att; "-Du, nu ringer du din mamma för nu kommer dom tätt."Dom kom tätt, ca 4min och dom satt i ca 30-60sek. Och det gjorde förbannat ont.

Ringde mamma och sa att hon kunde väcka Ronja och börja bege sig hit, ringde Annie och sa till henne att nu ska vi snart åka. När mamma skulle väcka Ronja så fråga hon; "-Ska du vakna?"  "-Mmmm." "-Bra, för vi ska snart köra." "-Mmm." "-För de e dags nu." "-Dags nu?" Så flög hon upp ur sängen. 

Mamma kom hit och jag kollade pannan en sista gång, ut med hundarna och grejerna i bilen och sen hem till päronen. Rastade alla hundarna och sen packade vi oss i bilen och åkte. Mötte Annie vid Jysk i Öreklljunga. Messade Andrée och berättade läget. Så han skrev att han skulle bara äta och sen köra.

När vi va på väg kom jag på att jag åt bara lite till frukost. Så inom donken på stattena och tryckte i mig en Big Mac mellan värkarna. När ja kom in till förlossningen (klockan va ca 11.) fick ju bara två gå med in på rummet. Så mamma fick vänta utanför. Ledsen blev jag och bölade som fan ett tag. Jag ville ha alla tre hos mig men va tvungen och välja. Men dom valde själva för jag kunde inte. Men mamma kände att hon inte kunde vara med där inne och se "sin lilla tös" ha ont. 

In kommer barnmorksan, och skulle koppla på ctg och undersöka mig. Det börjar med att hon säger att hade hon vetat att dom va så svaga så hade hon sagt åt mig att stanna hemma. Men ursäkta!! Man är välkommen in till förlossningen när man inte står ut längre. Och de gjorde jag inte. Vi alla är olika och har olika hög smärttröskel.

Förklarade för henne att jag har Fibromyalgi, och är mer smärtkänslig än normalt. Men det förstod hon inte. Men så undersökte hon mig och jag hade inte öppnat mig nått mer och tappen va inte helt utplånad. Där va tydligen ca 2cm kvar, trots att bm sagt att den nästintill var utplånad. Men så kollade hon bindan iom vattnet gått och påstår att mitt vatten inte gått!! Hon mena på att det var slemproppen.

"-Ehh, slemproppen har gått 3ggr och detta är den sjätte bindan. (Och det var vårdbindor. INTE SMÅ med andra ord.) Men hon gav sig inte och tyckte jag skulle tagit med mig dom andra så hon kunde tittat på dom också. Men va fan skulle jag ljuga om att vattnet gått?! Påsen med dom som var fyllda vägde typ 1,5-2kg uppskatta jag lite snabbt sådär. Men hon envisades med att det var slemproppen och skulle tvunget undersöka om det verkligen var vattnet.

Så hon kallade in en till som skulle rucka på barnets huvud och hon skulle se om det läckte, men det gjorde så förbannat jävla ont när hon tryckte på magen men hon gav med sig sen iaf om att det var vattnet.Jag blev inlagd på BB och skulle vänta tills de hände mer. Så medans jag vänta på ett rum gick jag ut i hisshallen och Andrée mötte mig i dörren med en jätte kram. Betydde så otroligt mycket att han kom in och fanns där. 

Sen fick jag ett rum och även lunch och en spruta morfin. Men fii fan för maten, de va kallt, halv kokta päror, seg kalops och morötterna smaka inte gott heller. Och en glass också, men kunde inte äta. Fick vänta tills morfinet börjat göra nytta så gick direkt på glassen men den hade ju smällt så fick va utan. Sen tyckte ja de va dax och röka så mötte dom andra där nere och gick ut och rökte, sen gick vi alla upp igen. Ville även åka hem en runda här typ, då tyckte jag de räckte och någon annan kunde göra detta istället. Men fick som sagt snällt stanna kvar. 

Dom skiftades om att massera/trycka i svanken på mig. De va vid ett tillfälle skulle Andrée göra de och dom andra hade då tagit lite glidslem för ja blev irriterad i huden, och han frågar lite stressat; "-Ska du ha ett sprut." Sen garva alla utom jag, för jag hörde inte ens att han sa de för låg mitt i en värk. (Annie som berättade det efteråt.) Ja, då fick dom sig ett gott skratt iaf.Personalen inne på BB va helt underbar!! (Jämfört med haggan som tog emot mig. Hon borde nog se över sitt yrkesval, typ börja på fabrik istället för och jobba med människor. Men som tur var tog de tid så det blev skiftbyte så jag slapp den paddan sen. För hade hon kommit in och skulle förlösa mig så hade hon åkt ut med huvudet före.) 

Men tiden gick och blev undersökt och lite hade ju hänt men inte mycket. Jag fick en gåstol så Andrée följde med mig en runda och gick fram å tebax i korridoren, irriterad blev jag för ett hjulhelvete gnissla som fan. Jag tyckte vi kunde ta glidslem och smörja de lite men de tyckte inte dom andra. Och sen ringde pappa och sa att han och mattias kom förbi en runda så vi gick neråt och mötte dom i entren och gick ut och rökte. Jag ringde Ella och berättade läget också. Men den ciggen smaka ve å fan. Sen körde dom igen och även Andrée och Petra för barnmorskan hade sagt att de tog tid. Då va klockan typ 18. Så dom stack och vi andra gick upp igen.

När jag kom till rummet sa barnmorskan till mig att jag kunde gå i duschen för dom höll på att förebereda ett rum på förlossningen till mig, för jag ville ha lite mer smärtstillande så då va lustgas nästa steg. Men in i duschen och mamma höll mig sällskap, satt där inne i ca20min tror jag. (Ingen tidsuppfattning själv.)

Sen in på rummet och fick på mig en rock och deras heta nättrosor. Sen kom illamåendet, så vasken fick bli min vän ett tag. Sen hämtade dom oss och in på ett rum. Mamma fick inte gå med in så hpn gick på sitt håll, stackars mamma. Hade jobbat vaken natt, inte sovit och fick sitta i dom hårda jävla sofforna i hisshallen. Men hon hade hittat någon mjukare på 1 våningen så hon hade vilat. Hade dåligt samvete för att mamma fick sitta där själv. Men kunde inte göra mer. 

Väl inne på rummet fick jag lustgas och dom undersökte mig. Minns inte riktigt vad som hänt då, om de va att de va helt utplånat och börjat öppna mig sakta. Läkaren visade även Ronja hur man höjde lustgasen för vi börja på 50-50. Värkarna tilltog allt starkare, lr dom höll i mycket länge iaf sen va dom inte så jätte starka egentligen men ont gjorde de.

Läkaren förklara hur ja skulle ta lustgasen men jag glömde släppa den så jag decka emellan värkarna och snarkade tom lite grann har Ronja berättat. Bad även Ronja vid två tillfälle att höjja lustgasen så den stog på fullt till slut. Dom satte även elektrod på hennes huvud för hon for runt så mycket att den tappa hjärtljuden. Jag hade önskat mig PCB bedövning så vet att jag skulle fråga dom om de när dom kom nästa gång. Skönt och få vila lite ju. 

Sen har ja inte så mycket minne själv av vad som hänt och klockslag men vid ca 21.30  kom barnmorskan in och undersäkte mig och då var jag cirka 5 cm öppenefter det fick hon mig att lämna lustgasen för att försöka kissa. Satt på toa ungefär 20min och hoppa runt med värkar och de börja bli krystvärkar, kallade på Annie å sa att de trycker neråt och jag vill krysta. Men hon sa att jag inte fick göra de och inte kunde jag kissa heller.

Men tillbaka i sängen och lustgasen ca 21.50. Där va en sköterska i rummet och Annie säger till henne att nått är på gång för jag vill krysta. Sköterskan säger att jag inte ska krysta och vi inväntar läkaren. Någonstans här tror jag, kom dom på att jag inte fått en kanyl så det var Annie med och satte på mig också. Minns bara att någon höll min arm hårt bakåt och sa åt mig att sluta skaka. Men jag låg och krystade och de pressade på som fan neråt och läkaren säger att ja inte ska krysta ännu, för ja inte e öppen, att jag skulle andas med värken ist och ta de lugnt. Haha, jo eller hur? 

Men hon skulle undersöka mig och står på min vänstra sida och barnmorskan vid datan och skriver eller nått och en sköterska var också där inne. Ronja stog uppe vid mitt huvud på min högra sida och Annie var nånstans vid läkaren. Hon ber mig lägga mig på rygg, ont som fan gör de men har lustgasen hårt i ansiktet, och de e obehagligt när hon känner. Men sen ser jag att hon tappar hakan och säger till barnmorskan att hon skulle ta på sig handskar fär det är utplånat och nu kommer huvudet, då fick dom lite panik och fram med grejerna.  

Jag fatta nog inte riktigt att hon var på väg. Men Ronja höll ett hårt tag om min nacke och pratade med mig hela tiden och Annie såg jag nedanför mig med kameran. Sen sa bm att nu när värken kommer sätter du hakan i bröstet och trycker på, och nytt andetag så länge värken sitter i. Fick tre rejäla krystvärkar, jag drog mig uppåt i sängen under en värk och barnmorskan säger till mig att; "-Nej nej stanna här. Kryp inte ifrån mig."

Sen sa hon att nu tar du det nätt i nästa värk, bara huvudet ska ut så pressa inte så hårt. Men den värken va inte klen och jag kunde inte göra annat än och trycka på och då såg jag bara armar och ben med vatten och blod flyga ut. Det stänkte ända upp på mitt bröst och läkaren backade undan. haha.

Då var klockan 22.23 när hon kom ut.

Sen fick jag upp denna lilla varelse på magen och en handduk och jag gnuggade och sen skrek hon och jag pussade på henne. Då kom mina tårar, Ronja gråter bredvid mig och Annie nånstans på min vänstra sida. Jag fatta inte riktigt vad som nyss hänt, men fråga Ronja mitt i allt vad de var för något. Hon tittade och sa de e en flicka. Ronja klippte navelsträngen och sen tog sköterskan henne och jag hör barnmorskan fråga om jag har smycken på mig. Jag svara tungpiercing och hon fråga om ja kunde ta ut den lätt. 

Då blev jag jävligt nervös, hade tidigare i veckan läst om en kvinna som under -09 kom in och födde men blödde så mycket att det blev op. Men att FYRA läkare missade att sätta luftslangen rätt. Hon fick den i matstrupen och dog. Och läkarna blev FRIADE i rätten.

Men hon sa att moderkakan satt fast till viss del och navelsträngen höll på å lossna så hon kunde inte dra i den. Dom tryckte på magen och hade sig, sen sa hon att jag fick tre piller för att stoppa blödningen. Det slutade med att jag fick lustgasen igen och fick krysta med samtidigt som dom tryckte och drog. Och till slut släppte den och blödningen avtog. Även min oro släppte. 

Sen fick hon sy några stygn men de va inget stort, trots de gick så fort. Så hade de varit lite mer utdraget hade jag troligen inte spruckit något. 

Sen ringde jag till Mattias och Petra och bölade och sa att de blev en tös, sen prata ja med pappa och han fråga om det blev en Sigge (vilket han hoppats på) men förklarade att det blev en flicka :) Sen ringde jag Andrée och berättade att hon var ute och skulle bara klä sig sen skulle han komma in. Sen hade jag lovat min farmor att ringa när som på dygnet och berätta. Och hon visste direkt att det var jag iom klockan var så mycket. 

Vi fick in brickan med mackor, cider och varm oboy :) Mumsit! Lyckades få i mig en macka och lite oboy. Ronja tog på henne sin första blöja, fick dubbelknäppa dom, skulle behövt en blöja som va ett par storlekar mindre. Sen skulle Annie åka hem, och vi grät lite till.

Sen kom Andrée med en jätte nalle hund i högsta hugg och såg väldigt förvirrad ut när han kom in på rummet. Men man såg hur den gamla Andrée försvann och en ny landade. Då satt mamma med henne i famnen, sen satte sig Andrée och fick sin nyfödda dotter i sin famn, minns inte om han fick tårar, har ett svagt minne av de. Sen körde även mamma och Ronja hem, och Andrée stannade kvar.

Dom tog kort på henne för webbisar och Andrée tog på henne sin första body. Sen kom barnmorskan in och sa åt mig att jag måste upp och duscha och kissa. Lättare sagt än gjort å sved gjorde de. Men duschen va underbar. Sen packade vi ihop oss och fick ett rum på Familje BB. 

Andrée körde ut oss dit och var kvar ett tag så vi kom till ro. Sen körde även han hem och vi somna gott, jag och Prinsessan. Den lyckan jag kände när jag la mig är obeskrivlig. Vi låg kvar och njöt på BB till den 21 december men sen ville jag hem till hundarna. Saknade dom så otroligt mycke. Och min pappa hade inte sett henne mer än på bild så, så han skulle få se sitt första barnbarn för första gången. 

Så den 18 December 2010, Kl.22.23 kom Desirée Amelia Nilsson till världen med sina 3260g och 48cm.

Jag är lyckligare än någonsin <3 

Jag trodde jag visste vad kärlek var och hur de känns att älska någon så otroligt mycket. Men jag hade fel, NU vet jag hur ÄKTA KÄRLEK känns <3 

   18 December 2010   

Klockan 22.23

Föddes min efterlängtade älskade bebis. 

En liten flicka på 3260g och 48cm. 

   Desirée Amelia Nilsson 

Berättar mer en annan dag :) 

Dax för sängen för mig och prinsessan.

Har ALDRIG varit lyckligare!

Från V.38 (37+5) 

Snart är min efterlängtade älskade ute hos mig. Längtar tills dessa förvärkar går över och blir riktiga värkar. Vill hålla dig i min famn och ge dig all den kärlek du är värd. Älskar dig <3 

Gipsmagen gjordes V.38 (37+0) 

Tack snälla syster som hjälpte mig :) <3 

Min underbara syster Ronja och Jennie & Jonas dotter Hanna :) 

På lördag är det dop för lilla Hanna. Och på kvällen ska jag och syster firas hemma hos päronen. 

Mini ligger som vanligt på magen och myser. Lilla ser dock ut att ha sålt smöret å tappat pengarna men Mini e på allerten :) 

Och i morgon blir de barnmorskan och sen hämta Ella på tåget :) <3<3<3

Underbar helg framför mig :) 

Puss & Kram / Ina* 

Vart hos barnmorskan igår och gjorde lägesultraljud. Och bebis ligger tack och lov med huvudet ner. Hon sa först fixerad men sen att h*n är lite, lite ruckbar ännu.. Men ligger helt klart perfekt :) BM tittade även igenom tiderna på värkarna från i tisdags kväll, och valde att inte göra någon undersökning av tappen samt att avstå från sex skulle jag oxå göra.. Och VILA, VILA och VILA.. 

Alltså vilken skillnad å se bebisen nu och som man såg den i v.19. Den va ju stor och fick inte plats på skärmen, såg ut som den vinkade på oss och stoppade sen tummen i munnen, vickade på fötterna och sparkade :) Nu längtar ja ännu mer efter min lilla älskling <3 

Idag e det V.37 (36+0), så vi får se när du tycker de e dax att komma ut till världen utanför. Mormor din va med igår och tittade på dig. Hon blev lite tårögd faktiskt :) Du älskar fortfarande Lotta Engberg - Äntligen december, då sätter du en himla fart i magen och rockar, dock på mina revben som du även räknar flera ggr om dagen.. Sen din morfar tog nycklarna till 810orna å höll över magen och från att du låg stilla så sparka du å slogs som tusan. Morfar sa att du, (min pappa tror du är en liten pojk, men de trodde han om mig oxå. haha),

vill ut och få tag i nycklarna och sätta dig i 810an och höra dess vrål och tjut :) Morfar din är nämlig heltolkig i traktorer, speciellt hans två ögonstenar :) 

Är du en liten påg så kommer din morfar köra mycke traktor med dig. Men han sa att de går även om du är en tös. Titta på mig, jag borde nog varit en påg egentligen.. Men oavsett vad du än är så längtar vi alla efter dig.. 

Nu e de 6 dagar sen ja fick kokande vatten över magen, och de läker sakta men säkert :) Men är rött som tusan, men inte så farligt ont faktiskt. Mini sover, går och ligger gärna ovanpå magen och bebis har inget emot det iaf, men när hon står mitt på såret gör de ont :/ Men hon älskar magen, å vill ligga nära den och gosa.. Tror Mini kommer vilja va hos bebis sen.. 

Så ser de ut nu. 

Och mamma va här igår och vi började lacka golvet, dock mamma som gjorde de mesta. Tack min älskade mamma <3 <3 

och såhär ser de ut...

vi tog halva rummet totalt..

och nu efter 1 dygns torka...  

Är riktigt nöjd med resultatet :)

Nu ska ja göra mig klar för snart kommer Jennie och Hanna.

Så blir en tur till HBG och handla  :)

Puss & Kram 

Jag och syrran stog igår kväll och kokade handdukar för å färga dom.. Tror fan att ja skvätter ut kokande vatten över magen :/ Inte en skön känsla kan ja meddela.. 

Men ja slängde av mig linnet o in i badrummet å tog iskallt vatten på.. Så kom syrran å ja vänder mig mot henne å då säger hon bara -"FYYY FAAN!!"

Jag mitt smart hue glor ner och tog bort blicken lia fort.. Slängde av mig kläderna å in i duschen ist å spola mä kallt vatten där ist.. Ringde mamma iom skinnet ramla av, å hon sa ja skulle åka in mä de. Huden e ju så spänd på magen nu och iom skinnet ramla av så va de lia bra.. 

Så ja ringde Karin (mamma hade annat planerat) när ja satt där i duschen.. 

Hon svara för ovanlighetens skull :) 

-"Hej, e du hemma?

-Ja, vadå?! (Karin hörde ju vattnet porla iom duschen så hon trodde vattnet gått å grejer.) 

-Ja har bränt mig på magen å måste in till sjukan (Vårdcentralen hade självklart stängt just denna fredag eftermiddag.) 

-Ehh okejj, ja kommer.. 

Många tack gumman <3

Men kom in där mä magen i vädret å blöt handduk över såret. Å alla glodde :/ (Undrar om dom någonsin sett en gravid kvinna förr egentligen.) 

Men anmälde då vad som hänt och kom snabbt in på ett rum å in kommer en knasig läkare som helt avsakna känsla, men han konstaterade Andra gradens brännskada.. När han va klar skulle ja lägga tillbaka handduken, å ja tog de försiktigt då de gör ont. Då tar läkarfan å slänger dit handduken :@ Hade inte de gjort så ont så rösten försvann för en stund hade han fått höra några härliga (eller inte) ord... Men sköterskan va iaf trevlig å försiktig :) 

Drog bort skinnet och plåstra om de. Dock tejpa hon över en liten del av såret :/ Men men.. Hon sa även att vätskar de igenom skulle ja komma in å lägga om de, men inte fan ligger ja å kör te Ängelholm bara för de.. Hade grejer hemma så har bytt ida.. Men blir distrikt sköterskan på Måndag så hon lägger om de å tittar på de. 

Direkt efter de hänt typ..    Efter sjukan..       Och ett dygn efter när ja la om de.

Syrran & ja har målat lite i vardagsrummet.. Inte klart på långa vägar, men de går framåt :)  Köket e julpyntat :) Och bebis sängen bäddad :)

Syrrans Mehendi som hon gjorde i Indien innan hon åkte hem :) Så snyggt :D 

Och ni ska veta att de e sååå underbart skönt å ha henne hemma igen :) <3 

Nu ska ja hämta henne på Ekebo sen blir de hem till sängen som skriker efter mig.. 

Natti Natti

Puss & Kram Ina

Vi ser de snöar :) Weeeiiii.. Helt underbart med snö.. Julen närmar sig :) Har börjar julpynta så smått, vill va klar så ja får vila innan bebis kommer :)

Mini och hennes första möte med snö :) 

Först satt hon på trappan och såg väldigt förvånad ut och tittade upp å undrade var de kom ifrån ;) 

36 dagar kvar till beräknat. Vart har detta året tagit vägen?? 

I eftermiddag blir de BM :) Älskar och höra hjärtljuden och idag ska vi se hur bebis ligger.. Åhh vad ja längtar tills de ska komma igång och ja får upp mitt liv på magen <3 Få känna den magiska känslan alla mammor berättar om.. 

Traktorpulling i lördags men inga resultat för släden gick sönder.. När pappa drog, sen hur man tolkar de, är upp till var och en.. Men alla drog ett drag iaf och han drog full pull och speakern gilla pappas nya vikt anordning :P hehe

Pappa dragit sitt första drag & Björnen gör sig redo för sitt drag :) 

Sen på lördags kvällen firade vi min faster Marie :) 

Hoppas ni får de trevligt i Egypten nu.

Vi alla har våra stilar när vi sover :) 

  Mini myser med magen :) 

Som varje kväll <3 

Biffen e snart lika hög som Lilla :/

Hittade en bild på mig & Jennie.

Nyår 2006 :)

I morgon kommer älskade syster yster hem från Indien :) 

Som ja saknar henne...  

Nu kolla pannan, dammsuga å sen dusch och till BM :) 

Puss & Kram 

Idag börjar föräldra kursen i Perstorp. Vet inte om de ger en något?! Många är nöjda med de och andra tycker de inte tillför något.. Men ja ska dit iaf och se vad ja själv tycker :)

Så idag ska vi titta på förlossningsfilm.. Och prata om förberedelser inför förlossningen..

De börjar närma sig nu :) Längtar så efter de lilla livet i magen <3

V.34 (33+5) idag :)

Och när ska man börja julpynta? Tittar man i affärer å restauranger så har dom redan börjat :/ Vill ha allt klart så man kan få lite vila innan förlossningen..

Men när ska/brukar NI julpynta??

Så har ja bölat ihjäl mig å varit grymt nervös inför systers resa till Iniden med konfan.. Men hon har ringt, smsat & skickat biler på hur hon bor. Och allt hade gått bra men dom va enormt trötta igår efter 26 timmars flygresa..

         Dom bor rätt flott alltså :P

Så jävla stolt och glad för hennes och dom andra kofirmanderna. Dom förtjänar verkligen denna resan :D Men de e tomt utan min älskade syster yster <3 Men dom kommer hem den 9 November igen :)

Ja och flytten är ju klar :) Och nu återstår bara städning av huset och få allt på plats :) Barnrummet är klart och de va de viktigaste :) Så här kommer lite bilder på hur ja bor :)

                Huset från gården sett samt barnrummet.. Resten kommer sen när ja fått iordning i rummen :) Älskar skogen och allt de vilda som är här. Älgar i trädgården, vildsvin bakom stallet och rådjur överallt :) Delar mitt liv här ute med mina älskade hundar, Mini & Lilla. (mor & dotter), så här e alltid liv och dom vaktar mig mycke bra :)

Och som ingen kan ha missat så ska vi ju ha tillökning i december :) En liten bebis sparkar runt i magen min <3 Underbart är det och längtar så efter att få lära känna h*n <3  V.34 (33+0) idag så 6 veckor kvar till beräknat :)

Nu en varm dusch så kanske värken släpper lite, sen blir de sängen :)

Natti Natti

Puss & Kram Ina*